Statistik för hela Sverige

Snusning är en sedvana med djupa rötter i den svenska kulturen. Idag finns det över 1,3 miljoner snusare i Sverige med olika bakgrund, drivkrafter och smakpreferenser.

Topplista 2022

Antal dosor per vecka

Den genomsnittliga snusaren konsumerar mellan fyra och fem dosor snus eller nikotinportioner i veckan. Störst andel ”högfrekvenssnusare” – som snusar fem dosor eller mer – hittar vi bland gävleborgare, följt av stockholmare och jämtlänningar. Män snusar i genomsnitt mer än kvinnor, särskilt i åldern mellan 35 och 54 år.

Beträffande snusinköpen online köper man i genomsnitt 20 dosor per köptillfälle, vilket är en liten ökning (från 19 dosor) jämfört med året innan. Det innebär att snuset räcker gott och väl i en månad. Drygt fyra av tio (43 procent) håller sig till en och samma produkt över tid, medan resten skiftar mellan två och fler produkter. Den vanligaste anledningen till att byta produkt regelbundet (för 50 procent av snusarna) är att man helt enkelt gillar att testa på nya sorter och märken. Denna anledning har minskat med två procentenheter sedan föregående mätperiod, medan en motsvarande ökning (från 18 till 20 procent) syns bland dem som skiftar mellan märken/produkter för att det är för dyrt att snusa favoritprodukten. E-handeln har ökat möjligheten att byta produkt då utbudet är större och det är enkelt att hitta nya sorter som passar individens smakpreferenser eller andra önskemål.

Varför började du att snusa?

Den i särklass vanligaste anledningen till att börja använda snus eller nikotinportioner är för att sluta röka. Mer än fyra av tio snusare (42 procent) uppger rökavvänjning som explicit skäl till att de började snusa. Det är en ökning med en procentenhet jämfört med föregående år. För kvinnor är andelen som uppger att de började snusa för att sluta röka 6 av 10 (60 procent), medan andelen bland män är 3 av 10 (30 procent).

Utöver att fungera som rökavvänjningsstrategi spelar den sociala faktorn in som skäl till att börja för många snusare, särskilt bland män. En fjärdedel av snusarna (25 procent) introducerades till snus genom att de blev bjudna av en vän eller familjemedlem. Nästan lika många (23 procent) såg andra som snusade och blev nyfikna, en ökning med en procentenhet jämfört med föregående år. Mycket få uppger däremot att de började snusa till följd av att tilltalande marknadsföring påverkade beslutet (0,5 procent).

Snusning i kärva ekonomiska tider

2022 var året när tvåsiffrig inflation för första gången på 30 år grävde djupa hål i svenskarnas plånböcker. Massiva stimulanser i sviterna av pandemin, krigsutbrottet i Ukraina och brist på el och energi bidrog till en nästintill perfekt storm. Sedan inledningen på 2022 har världens centralbanker, inklusive Riksbanken i Sverige, höjt räntorna i rekordtakt för att försöka få ner inflationen. De stigande levnadsomkostnaderna gröper ur hushållens köpkraft och ger upphov till stora förändringar i konsumentbeteende när många måste avstå från allt utom de mest nödvändiga köpen.

Den stora konsumtionsminskningen för andra kategorier än snus beror inte enbart på svårigheter som redan slagit igenom för hushållen, såsom högre räntor, extrema elpriser och fallande tillgångspriser. Rädsla och osäkerhet inför framtiden spelar också in. Vidare kan konsumtionen minska till följd av sociala faktorer genom en slags ”följa John-effekt”. Ökad sparsamhet bland vänner och bekanta spiller på så vis över också på hushåll med en relativt stark ekonomi.

Bland snusarna uppger nära en tredjedel (32 procent) att de drar in på restaurangbesök i sämre tider. Lika många drar in på krog- och klubbesök och nästan lika många (31 procent) drar in på utlandsresor. Annan konsumtion som får stryka på foten är klädinköp (22 procent), kulturevenemang såsom konserter och teaterbesök (18 procent) och inköp av hemelektronik (13 procent). Det är dock relativt få som prioriterar bort snuset eller nikotinportionerna (4 procent). Endast presenter till barnen eller till partnern uppges vara mer högprioriterad konsumtion, mätt på detta sätt.

Rökares upplevda risker med nikotinprodukter

Enligt en tidigare undersökning som YouGov gjort, på uppdrag av Snusbolaget, tror knappt hälften av rökarna (49 procent) att nikotinportioner är mindre skadligt än cigaretter. Det innebär att en majoritet (51 procent) uppfattar nikotinportioner som lika skadligt, skadligare eller inte vet. Bland snusarna är det i stället närmare nio av tio (86 procent) som uppfattar snusande/nikotinportionsanvändande som mindre skadligt än cigarrettrökning, medan 14 procent har en annan uppfattning.

Den stora diskrepansen mellan rökare och snusare tyder åtminstone delvis på kognitiv dissonans bland rökarna. Det förekommer hos nästan alla människor att vi (ofta omedvetet) tonar ned riskerna med det vi själva gör och bortser från fördelarna med alternativen, för att kunna försvara status quo för oss själva. På så sätt kan vi fortsätta att ägna oss åt våra små laster och slippa genomgå en förändringsprocess som kan vara både jobbig och smärtsam.

Att stora variationer kan förekomma mellan olika gruppers föreställningsvärldar rörande hälsoeffekterna av olika typer av nikotinbruk kan också bero på att den relevanta kunskapen är svårtillgänglig. Information och forskning om hälsoeffekterna av att byta till snus eller nikotinportioner kanske helt enkelt inte når fram. Även bland snusare är kunskapen begränsad och många kan tycka att informationen är komplex att förstå eller sätta sig in i. Mer än hälften av snusarna (53 procent) svarar att de varken sett, läst eller hört om hälsoeffekterna av att gå från rökning till snus eller vitt snus/nikotinportioner. Rimligtvis är denna typ av kunskap ännu mindre känd bland rökare.

Snusares upplevda risker med nikotinprodukter

Konsumenterna av oralt nikotin vet generellt att snus och nikotinportioner är mindre skadligt än cigaretter. Det kan dock vara svårt för den enskilde att bedöma exakt hur stor skillnaden är. På en tiogradig skala där cigaretter utgör en 10:a sätter snusarna i snitt de tobaksfria nikotinportionerna på 4,3 och snuset på 5,1. Det är en ökning jämfört med året innan, då nikotinportioner noterades för ett snittvärde på 3,2 och snus för ett snittvärde på 4,5. Med andra ord har konsumenternas riskuppfattning justerats upp. E-cigaretter (7,1) förknippas med högre risk än så, om än inte med lika hög risk som vanliga cigaretter.

Det finns ett tydligt samband mellan upplevda skillnader i hälsorisk mellan olika former av nikotinbruk och den sociala acceptansen. Ju högre upplevd risk, desto lägre upplevd social acceptans. Den enkla tolkningen är att den upplevda risken dikterar den sociala acceptansen. Det kan dock finnas orsakssamband även i den omvända riktningen – att det som redan anses acceptabelt eller oacceptabelt påverkar vad som tros vara skadligt. Dessutom kan det finnas oberoende faktorer som formar uppfattningar om både vad som är skadligt och vad som är accepterat. Lagar och regler såsom rökförbud på krogen kan vara en sådan faktor.

*Källor:
https://f1000research.com/articles/9-1225
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/10401876/
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/24714502/
https://www.gov.uk/government/publications/e-cigarettes-an-evidence-update

Snusrapporten Sverige 2023

Rapporten innehåller

Snusrapporten 2023 är framtagen av Snusjournalen i samarbete med Snusbolaget. Syftet med rapporten är att ge en lättillgänglig bild av konsumentbeteendet och aktuella trender på den svenska snusmarknaden.