Vinklad rapport från Folkhälsomyndigheten – snusare, höj er röst!

Syftet med rapporten var att sammanställa och tillhandahålla kunskap om de skadeverkningar som olika tobaks- och nikotinprodukter kan medföra. Rapporten har dock betydande brister och en märkbar brist på viktiga jämförelser. Här kommer vi att granska några av de mest framträdande bristerna.

Enligt regeringens direktiv ska olika tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar beskrivas i relation till varandra. I rapporten beskriver Folkhälsomyndigheten risker kopplade till varje produkt, även om metodik och urval av studier kan ifrågasättas. Dock har man systematiskt undvikit att väga och utvärdera riskerna mellan olika produktkategorier i förhållande till varandra.

Bakgrunden till rapporten

Bakgrunden till rapporten är ett regeringsuppdrag som Folkhälsomyndigheten fick förra året. Folkhälsomyndigheten skulle sammanställa och göra kunskap tillgänglig om skadeverkningar från olika tobaks- och nikotinprodukter. Uppdragets riktlinjer ändrades senare till att myndigheten också skulle beskriva olika produkters skadeverkningar i relation till varandra.

Riksdagen vill ha en annan tobaksstrategi

Regeringens beslut att ändra uppdraget berodde på att riksdagen under föregående mandatperiod flera gånger uppmanade regeringen att presentera ett nytt övergripande mål för Sveriges tobaksstrategi som beaktar de varierande skadeverkningar som olika tobaks- och nikotinprodukter kan orsaka. Det nuvarande målet innebär att alla tobaks- och nikotinprodukter behandlas på liknande sätt. Det görs därför ingen större distinktion mellan cigaretter å ena sidan, och snus eller tobaksfritt snus å andra sidan, trots att det allmänt är känt att det är betydligt mindre skadligt att snusa än att röka.

Utredningen var därför avsedd att fungera som ett underlag för att kunna omforma den övergripande målsättningen med Sveriges tobaksstrategi. Tyvärr lever Folkhälsomyndigheten medvetet inte upp till utredningsuppdraget, eller så har myndigheten missuppfattat det.

Det märks inte minst genom att titta på vilka studier som rapporten bygger på. De studier som man utgår från tar inte upp frågan om relativ skaderisk. I princip alla studier fokuserar, med undantag för tre, på statistik över prevalens, eventuell ”gateway”-effekt och rökningens skadeverkningar. Detta är dock inte kärnfrågan i utredningsdirektivet.

Flera nya studier, rapporter och utvärderingar är inte med

Dessutom har beslutet att enbart granska systematiska översikter resulterat i att många studier, rapporter och utvärderingar har exkluderats. För att nämna några exempel:

• Public Health Englands rapport "Nicotine vaping in England: 2022 evidence update", där slutsatsen är att vejps (e-cigaretter) är minst 95 procent mindre skadliga jämfört med cigarettrokning.
• Utredningen från Storbritanniens Committee on Toxicity om tobaksfritt snus.
• Utvärderingen av tobaksfritt snus som tyska federala institutet för riskbedömning utfört.
• Den senaste Cochrane-undersökningen som med stor säkerhet visar att e-cigaretter med nikotin är mer effektiva än traditionella rökavvänjningshjälpmedel när det kommer till att hjälpa människor att sluta röka.
• Studien "Quit Smoking: Methods and Outcomes for Norwegian Adults" från norska folkhälsoinstitutet, där forskarna sammanfattar resultatet som att”snusets effektivitet och höga prevalens gör det till det avvänjningsmedel som har högst effektivitet i Norge, det vill säga det avvänjningsmedel som har störst potential att ge ett positivt bidrag till folkhälsan”.

Folkhälsomyndigheten misslyckas med sitt uppdrag

I Folkhälsomyndighetens rapport hävdas att man har beskrivit hälsoriskerna med tobaks- och nikotinprodukter i relation till varandra. Detta är dock inte sant. Myndigheten värderar inte riskerna eller skadligheten med respektive produkt i förhållande till varandra. Vad Folkhälsomyndigheten gör är att lista upp de risker som finns i jämförelse med att inte använda några tobaks- eller nikotinprodukter alls. Folkhälsomyndigheten uppfyller inte syftet med regeringens utredningsdirektiv.

För att uppfylla syftet med ändringen av utredningsdirektivet borde Folkhälsomyndigheten åtminstone ha jämfört cigaretter med till exempel snus, tobaksfritt snus och e-cigaretter. Dessutom skulle en jämförelse mellan de senare produkterna behöva göras.

Men detta skedde inte. Nu behöver regeringen noggrant utvärdera situationen, agera och göra allt den kan för att riksdagens och folkets vilja ska bli verklighet.

Skriv under vårt upprop och höj din röst!

Berättelsen om svenska snusets hälsoeffekter måste berättas om och om igen. Ditt bidrag är helt centralt i denna berättelse som motvikt till alla aktivistiska tjänstemän på Folkhälsomyndigheten och Socialdepartementet.

Skriv under vårt uppror för att regeringen ska stå upp för snuset i EU och skicka gärna din berättelse till Folkhälsomyndigheten och Socialdepartementet.