Ring oss020-0753464 Idag: 09.00-16.00
Snus och skademinimering

Snus och skademinimering

Snusjournalen lyssnade på ett föredrag med Karl-Olof Fagerstöm, docent, licensierad psykolog och internationellt erkänd forskare inom nikotin och rökavvänjning. 


Docent Karl Olov Fagerström var bland annat med och utvecklade Nicorette och därefter grundade bolaget Niconovum som nu saluför rökavvänjningsprodukterna Zonic. Vi bad Karl-Olof Fagerström att sammanfatta sina slutsatser för Snusjournalens läsare.

Skademinimering och ökad säkerhet är oftast inga problem om det gäller att ha en brandvarnare hemma eller att ha bälte på vid bilkörning där sällan straff behöver utmätas. När det gäller att avstå berusningseffekter från droger är det betydligt svårare att påverka våra beteenden. Även den hårda kriminalisering av narkotikaanvändning som vi haft i västvärlden de sista 50 åren har på intet sätt löst problemet med narkotika.

När det gäller kulturellt accepterade och legala droger, i västvärlden alkohol, tobak och koffein i dess olika former, så har förbud visat sig ineffektivt. Förbudstiden för alkohol i USA gynnade den organiserade brottsligheten och starka regleringar av alkohol har inte visat sig i nämnvärd grad minska alkoholbruket. Även aptiten på det till synes harmlösa kaffedrickande som förbjöds i perioder under 1700-talet i Sverige gick inte att få bukt med utan förflyttades till en ”svart” marknad. Just kaffedrickande är ett bra exempel på skademinimering när vi under 1950 talet växlade över från att koka kaffet, som skapade en del ohälsosamma syror, till att brygga kaffe.

Fakta om skademinimering

Vilka är möjligheterna med skademinimering för tobak/nikotin produkter? Först låt oss titta på några fakta. Skademinimeringsprincipen är idealisk för tobaksprodukter och i synnerhet rökningen då nikotinet, som i huvudsak är det som söks, i sig själv har måttliga skadeverkningar och bara någon bråkdel av rökningens. Detta är något som den amerikanska läkemedelsmyndigheten bestämt sig för att utnyttja i sin strategi för att reducera skadligheten från tobaksrökningen. Chefen för myndigheten sade 2018 ” nicotine, while highly addictive, is delivered through products on a continuum of risk, and that in order to successfully address cigarette addiction, we must make it possible for current adult smokers who still seek nicotine to get it from alternative and less harmful sources”.


“Svenska män som till skillnad från andra män i EU använt snus i stället för att röka har enligt WHOs beräkningar en tobaksrelaterad dödlighet som är mindre än hälften av den genomsnittliga för EU”
– Karl Olof Fagerström

Svenska män som till skillnad från andra män i EU använt snus i stället för att röka har enligt WHOs beräkningar en tobaksrelaterad dödlighet som är mindre än hälften av den genomsnittliga för EU (550/100000 för EU och 222/100000 för Sverige). För lungcancer, annan cancer och hjärt-kärlsjukdomar framkallade av rökning så har svenska män den lägsta dödligheten av alla länder. Detta förhållande gäller inte för kvinnor som i huvudsak rökt och brukat snus i liten omfattning.

Sverige har den klart lägsta förekomsten av rökning i EU med ca. 6% och ca. 8% av männen respektive kvinnorna som röker dagligen. På andra plats kommer Norge med ca.10% för båda könen. Norska män som alltmer börjat övergå till snus har också en låg dödlighet i tobaksrelaterade dödsfall. Till och med dödlighet i läpp och muncancer är lägst hos svenska män. I en stor global undersökning av 84 riskfaktorer som bekostades av Bloomberg Philatropies fann man ingen ökad risk för ohälsa bland brukare av svenskt snus.

Nikotin är beroendeframkallande

Efter att detta sagts så får man emellertid inte, enligt min mening, se snus och nikotinprodukter som helt harmlösa. Klart är att nikotin är beroendeframkallande och resulterar i svårigheter att sluta. I en jämförelse med koffein så är genomsnittsbrukare av nikotin mer beroende än genomsnittsbrukaren av koffein men p.g.a. att så många fler brukar koffein så är antalet stark beroende av koffein högre i den svenska populationen. Nikotin liksom många andra substanser som alkohol och många mediciner bör ej brukas under graviditet då det ökar risken för olika komplikationer samt kan påverka fostrets hjärna i en riktning som kan öka risken för eget bruk i vuxen ålder. Nikotinbruk tycks inte öka risken för uppkomst av stroke eller hjärtinfarkt men kan göra skadan större vid sådant insjuknande. Möjligen så ökas också risken för uppkomst av diabetes typ 2 hos storkonsumenter av snus.

Snus ser också ut att ha varit, och är, det vanligaste rökavvänjningsmedlet bland svenska och norska män. Effekten av snus som rökavvänjningsmedel är också klart bättre än för andra läkemedelsklassade medel. Kanske för att snus används under längre tid än de andra medlen, ger bättre tillfredsställelse genom starkare nikotindos och är billigare. I Storbritannien tycks elektroniska cigaretter ha fått samma funktion som snus i Sverige och Norge. I en svensk studie uppskattades att om EU hade haft samma tobaksvanor som Sverige så skulle EU ha haft över 300.000 färre dödsfall/år. Det är en svårslagen hälsovinst och skademinimering på riktigt. Att avstå från att utnyttja hälsoeffekter av denna storlek ter sig svårt att rättfärdiga. Men, säger vissa, vi behöver inget nikotin eller tobak alls. Varför ska man då anamma skademinimering? Som inledningsvis anfördes, hur realistiskt är det att tänka sig i ett demokratiskt styrelseskick med stor individuell frihet och begränsningar i straff och våldsanvändning att detta ska uppnås? Vad gäller människors till synes starka aptit på även mycket måttligt medvetandeförändrande droger (nikotin och koffein) så kan man undra om det är bara ett slumpmässigt sammanträffande att cannabisen ökar i användning och t.o.m. legaliseras eller om det har något med tillbakatryckandet av tobaken/nikotinet att göra.

Att som en del sagt att alla tobaks och nikotinprodukter är lika skadliga eller att låta bli att ge sann information om dess farlighet reducerar inte den sjuk och dödlighet som är möjlig och är oetiskt. Intresset att sluta röka reduceras om det upplevs att snus och e-cigaretter är lika farliga. En effektiv tobaks och nikotin reglering bör åtminstone involvera dessa två punkter A) att 18 årsgränsen för inköp strängt efterlevs eller om möjligt höjs till 21 år då antalet debuter i tobak som sker efter 21 års ålder är helt försumbar, och B) en reglering liknande den vid alkohol där produkter kan regleras i avseende på tillgänglighet, skatt, annonsering etc. med hänsyn till dess skadlighet.


De kommentarer som görs i Snusjournalens kommentarsfält förhandsgranskas och godkänns av Snusbolaget innan publicering.
In the US? This website only ships to Sweden. Visit Nicokick.com for US offers and shipping!