Ring oss020-0753464 Idag: 09:00-17.00
Staten borde sluta se på snusare som en kassako

Staten borde sluta se på snusare som en kassako

Om några månader, när Sveriges alla snusare ringer in det nya och ringer ut det gamla året, kan det bli dyrare att snusa. Snusskatten kan nämligen komma att höjas från den 1 januari 2023, trots att skatten på snus redan har ökat med mer än 350 procent sedan 2006.



I början av sommaren lämnade regeringen ett förslag om att höja skatten på snus med cirka tre procent, utöver den årliga anpassningen till konsumentprisindex, KPI. Skatten på nikotinportioner föreslås höjas först ett år senare. I höst tar riksdagen ställning till detta.

I faktiska kronor föreslås skatten på snus att höjas från 468 till 508 kronor per kilo (inklusive uppräkning för uppskattad KPI). Det innebär att Snusbolagets mest sålda snussort 2021, ONE Blå White Portion, som väger 20 gram kan komma att beskattas med 10,16 kronor per dosa. Det motsvarar i dag cirka 29 procent av det totala priset för en dosa.

Den som snusar en dosa om dagen kommer då att betala över 3 700 kronor i snusskatt under 2023. Då är momsen på 25 procent inte inräknad. Bara snusskatten beräknas dra in 3,44 miljarder kronor i intäkter till staten. Höjningen nästa år förväntas generera ytterligare 100 miljoner kronor till statskassan. Sedan 2006 har snusskatten ökat med mer än 350 procent.

Höjningarna har bland annat motiverats av folkhälsoskäl. Cigaretter är skadligare än snus, därför är också skatten på cigaretter högre. Men frågan är om den höga skatten på snus står i proportion till skadeverkningar och samhällskostnader. Det är högst tveksamt, i en ESO-rapport från 2016 konstaterades att statens intäkter från punktskatten på snus är cirka 4,5 gånger så höga som kostnaderna för samhället.

Förhoppningen om att människor ska dra ner på sin snuskonsumtion för att det har blir dyrare har inte heller infriats. I ESO-rapporten konstaterades att: ”Fortsatt stigande priser efter 2008 medförde dock inte att snusandet minskade, tvärtom ökade snusningen, och andelen snusare ökade tillbaka till de nivåer som gällde innan skattehöjningarna.”

Det är alltså inte ett effektivt styrmedel att höja punktskatten på snus om målet är att minska snuskonsumtionen. Det finns uppskattningar om att det skulle behövas en 10-procentig ökning av priset för att minska efterfrågan med en procent. Det innebär att höjningarna är ineffektiva för att minska snusandet. Däremot är det ett effektivt sätt för staten att generera ökade skatteintäkter – på snusarnas bekostnad.

Stora skattehöjningar på snus kan i stället vara kontraproduktivt utifrån ett folkhälsoperspektiv, om det övergripande målet är att minska skadeverkningar av exempelvis rökning. En större relativ prisskillnad mellan snus och cigaretter skulle sannolikt leda till att fler väljer snus i stället för cigaretter. Det skulle både samhället och rökare tjäna på.

Därför hade det varit rimligare om graden av skadlighet återspeglades tydligare i punktskatterna. Det skulle göra skatterna mer rättvisa och skapa incitament för rökare att välja mindre skadliga produkter. Det är också ett av många förslag i Snusbolagets valmanifest.

Det saknas goda argument för varför staten konsekvent ska överbeskatta just snusare. Magiska guldbyxor tillhör sagornas värld – det gäller också för Sveriges en miljon snusare. Staten borde därför sluta se på snusarna som en enorm kassako.


De kommentarer som görs i Snusjournalens kommentarsfält förhandsgranskas och godkänns av Snusbolaget innan publicering.
In the US? This website only ships to Sweden. Visit Nicokick.com for US offers and shipping!