Snusets historia - från botemedel mot migrän till alternativ till rökning

Vårt nutida snusande har en både spännande som snårig historia. Visste du till exempel att snus blev populärt i Europa mycket tack vare den franska drottningens migrän, Columbus resor till Västindien och svenska bönder? 

Människans tobaksbruk går mycket långt tillbaka i tiden. De äldsta spåren av tobaksodlingar har man hittat i Centralamerika och Peru och är över 5000 år gamla. Troligtvis tuggade man då tobaksbladen medan rökning av tobak i pipa tror man uppstod vid indianerna religiösa och ceremoniella sammanhang runt 2000 år före Kristus. l

Det var Christofer Columbus som tog med tobaken hem till Europa efter sina upptäcktsresor över Atlanten. Redan vid hans första resa stötte han på lokalbefolkningen i Bahamas som rökte finskuren tobak, invirad i majsblad. Men först efter Columbus andra resa till Amerika där man i sin reseskildring 1497 bland annat beskrev att lokalbefolkningen drog upp torkat tobakspulver i näsan och tycktes njuta av effekten. Detta är den tidigaste dokumentationen vi har av snuff, eller luktsnus som det också kallas. 

Tobaksfrön fördes med hem till Spanien och Portugal under 1560-talet. Man var främst ute efter att använda örten som medicin, så läkare började odlade tobak tillsammans med andra läkeörter i sina trädgårdar. På det här sättet spreds tobaksodlingen i Europa.

Katerina av Medici blev drottning i Frankrike 1547. Hon led av migrän, och tack vare det gjorde snuset sin entré vid det för tiden inflytelserika franska hovet. Jean Nicot, den franske ambassadören i Portugal, var också medicinkunnig och hörde till de övertygade om tobakens fördelar. Han malde torkade tobaksblad till ett pulver och visade drottningen hur hon skulle sniffa upp en liten dos i näsan. Drottningen blev förtjust. Inte bara lindrade pulvret huvudvärken ­- hon njöt även av det. Luktsnusets status som dekadent njutning för den europeiska aristokratin var ett faktum.

Jean Nicot behövde inte nöja sig med den franska drottningens tacksamhet. Vid sin återkomst till Paris belönades han med en fin titel – och efter honom fick sedan också nikotinet sitt namn.

Snuset kommer till Sverige

Under 1600-talet kom tobaken till Sverige, men snus nämns först 1637, då under namnet ”snuf-tobak”. Man importerade alltså luktsnus, eller snuff, antagligen för att säljas till den svenska aristokratin och överklassen som har inspirerats av trenden som startade vid det franska hovet med Katarina av Medici. 

Sveriges import av tobak ökade så pass mycket att kung Fredrik I år 1724 beslutade att tobaksodlingar skulle etableras i Sverige. Odlingar fanns som mest på ett 70-tal orter från norr till söder i landet, bland annat i Skåne och i Gränna. Det svenska klimatet gjorde dessvärre att den tobak som odlades här var svår att tvinna till den tuggtobak som de lägre klasserna föredrog, eftersom den var bättre lämpad för den som arbetade på åkrar och fält och behövde händerna fria. Men då uppfann bönderna i stället den första snusprillan. Man malde tobaksbladen och blandade dem med vatten, salt, pottaska och smakgivare. När blandningen sedan fått jäsa några veckor gick det att baka ihop den till prillor som lades under läppen. 

I Frankrike störtades monarkin i den franska revolutionen 1789 och drog då med sig luktsnuset i fallet. Borgarna som kom till makten i Frankrike föredrog i stället att röka cigarr.

Nikotinbruket var alltså så tidigt som på 1700-talet utbrett i alla samhällsklasser, men tog sig olika uttryck. Adeln hade sitt luktsnus, borgarna rökte cigarrer och bönderna tuggade tuggtobak - åtminstone innan det blöta snusets entré.

Snuset och industrialismen

Sverige industrialiseras under 1800-talet och den stora inflyttningen från landsbygden in till städerna startar. I stan har arbetarna inga möjligheter att odla sin tobak själva eller att fermentera sitt snus. Men det snusa, det vill man!

De entreprenörer som startar snustillverkning i början och mitten av 1800-talet, träffar helt rätt i tiden. Snuset är mest av allt en produkt för män i arbetarklassen vid denna tidpunkt men arbetarklassen växer just under denna tid med rekordfart. Det mesta av den svenska tobaksskörden går åt till att tillverka snus.

Utvandrarna tar snuset med sig till Amerika

Under andra delen av 1800-talet och framåt utvandrade ungefär 1,2 miljoner svenskar, framför allt till USA. Utvandrarna tog med sig snuset till Amerika och under lång tid var snusandet svenskarnas främsta kännetecken i det nya landet.

Krig och folkpension leder till tobaksmonopol

När första världskriget bryter ut 1914 befann sig Sverige i en ekonomisk och militär kris och staten var i behov av ökade inkomster. Lösningen blev att återigen skapa ett tobaksmonopol, efter ett uppehåll på 250 år.

Svenska Tobaksmonopolet skapas 1915 och får till uppgift att lösa in 65 olika företag och 103 olika snusmärken. Det avslutade en era för många framgångsrika snusfabrikörer, även om de på intet vis gick lottlösa ur affären.

Tobaksbrist och rekordmånga snusare

Under första världskriget var det svårt att importera tobak i tillräcklig mängd och till sist infördes ransonering. När kriget väl tog slut 1919 var efterfrågan på alla slags tobaksprodukter skyhög. Det året såldes 7000 ton snus, vilket motsvarar 1,2 kg per invånare. Som jämförelse kan nämnas att det idag finns ungefär 1,2 miljoner snusare i Sverige som i snitt snusar cirka 3 dosor i veckan.

400 sorters snus blir 17

Under början av 1900-talet sker inga egentliga förändringar av produkten, men man genomför de en närmast brutal rensning bland alla olika märken och sorter. 1915 fanns över 400 snusartiklar i prislistan, två år senare bara 17 och bara storsäljarna fick vara kvar. Bristen på valfrihet och nya sorter ledde till att snusbranschen stagnerade, men det har också bidragit till att några av dåtidens mest populära sorter bevarats ända till idag.

Hollywood gör cigaretten populär

Under 1920-talet minskar snusets popularitet. I stället får cigaretten sitt verkliga genombrott eftersom filmstjärnor från Hollywood röker, ofta och gärna, både i filmer och vid intervjuer. Det har i efterhand framkommit att Hollywoodstjärnorna fick ordentligt betalt av tobaksindustrin för att blossa - vilket uppenbarligen var väl investerade pengar. På den tiden var inte heller sambandet mellan rökning och sjukdomar lika känt som nu. 

Snuset förde därför en alltmer tynande tillvaro.

Tobaksmonopolet avskaffande och larmrapporten som räddar snuset

Under 1960-talets början diskuterade man till och med på Svenska Tobaksmonopolet om det inte var dags att helt lägga ned tillverkningen av snus. Nu blev det inte så, men tobaksmonopolet avskaffades 1961 och man ändrade namnet till Svenska Tobaks AB. Marknaden var nu alltså öppen för andra bolag, men intresset var vid den här tidpunkten blygsamt.

1964 kom den första stora amerikanska forskningsrapporten som beskrev hälsoriskerna med rökning. Med ens ifrågasattes rökningen på ett tidigare otänkbart sätt. Rapporterna om rökningens risker gjorde att man såg på snuset med nya ögon, vilket ökade dess popularitet igen. 

Med den ökade snuskonsumtionen fick produktutvecklingen också en skjuts. 1973 introducerades portionssnuset för att möta medelklassens efterfrågan på renare och mindre kladdigt snusande. Portionssnusets ökade popularitet gick hand i hand med att rökningen minskade under hela 70-talet. 1976 införde Socialstyrelsens varningstexter på cigarettpaketen och skatten på cigaretter höjdes rejält.

Kombinationen av dyrare cigaretter och hygieniska fördelar gjorde portionssnuset mer populärt än vad någon hade kunnat förutse. 1979 uppstod en brist eftersom Svenska Tobaks AB inte kunde tillverka så mycket portionssnus som svenskarna ville köpa.

EU-valet och snuset

1991 ansökte Sverige om medlemskap i EU (då EG). Till alla svenska snusares fasa var makthavarna i Bryssel mycket negativt inställda till snus och 1993 förbjuds försäljningen av snus inom EU helt och hållet. Därför blir snuset en stor fråga inför Sveriges folkomröstning 1994 om ett eventuellt inträde i EU. När Sverige sedan förhandlar om medlemskapet säkrar våra politiker och jurister ett permanent svenskt undantag för snusförsäljning, med villkoret att snusexport inte sker till något annat EU-land.

White och andra former lanseras

På 80-talet lanseras Catch, som blev det första smaksatta snuset och den första prövande flirten med nya målgrupper. I övrigt gick utvecklingen mot mer sofistikerade och rena snussorter och 1998 lanserades vitt portionssnus som var torrt utanpå och fuktigt inuti. White Portion blir snabbt populärt och snusas idag av 500 000 svenskar, vilket gör det till det mest populära snuset.

Nu utvecklades portionssnuset i full fart och fick även nya former. Mini ser ut som en vanlig prilla, men innehåller mindre än en tredjedel så mycket snus. Slim blir en variant med prillor som är både smalare och längre än en vanlig portion, men sitter diskret under läppen. Numera finns ännu fler varianter på portionssnus med perforerade, extra smala eller helt svarta påsar.

Nya snusfabrikanter och hundratals sorters snus

2002 är slutligen tiden mogen: Swedish Match som har dominerat snusmarknaden i så många år, trots att monopolet upphörde redan 1961, får på kort tid flera nya konkurrenter. Snusets ökade popularitet med nya målgrupper, och produktutvecklingen med nya former och smaker inspirerar gamla och nya entreprenörer att vilja ta en bit av marknaden. Under det tidiga 2000-talet poppar det upp flera nya snustillverkare på den svenska marknaden. 

2011 finns det en miljon snusare i Sverige, varav hälften är före detta rökare. Tillsammans snusar svenskarna 200 miljoner dosor om året. Några av de sorter och märken som snusas är de samma som var populära för hundra år sedan. 

Snuset har också växt utomlands, framför allt i Norge och USA. Om det inte varit för EU:s snusförbud hade vi förmodligen sett en liknande utveckling i övriga Europa också. Swedish Match är fortfarande marknadsledande inom snus i Sverige, även om man nu har konkurrens från flera andra tillverkare.

Snus för alla

Vi kan konstatera att snuset startade som något för adeln och överklassen under 1500-talet, hur det blev populärt i Sverige på 1700-talet, ersatte böndernas tuggtobak och var arbetarnas tröst under industrialiseringen på 1800-talet – för att sedan nästan konkurreras ut av cigaretterna på 1900-talet. I dag snusar svenskarna i större utsträckning än någonsin tidigare och valet av snus är både en stilmarkör och en fråga om personligt tycke och smak.

In the US? This website only ships to Sweden. Visit Nicokick.com for US offers and shipping!