Snus i politiskt fokus

Målet för den svenska tobakspolitiken är logiskt nog att minska skadorna.

• Skillnaden i hälsorisker mellan snus och rökning framgår inte i lagstiftningen.
• Snuset är en nationell svensk angelägenhet som EU inte ska kunna reglera.
• Sverige bör agera för att EU-förbudet för snus upphävs – och det kan ge fler arbetstillfällen i Sverige. Snus kan bidra till mindre tobaksskador hos EU-medborgare.
• En ny kategori bör skapas för den nya sort av riskreducerande och rökfria produkter som nyligen har introducerats på den svenska marknaden.

Det är några av punkterna från höstens motionsflod.

I 14 av de 3317 motioner som riksdagsledamöter lämnat in inför riksmötet 2019/20 omnämns ordet snus. I de flesta av motionerna är också förslag kring behandlingen av snus och produktens status i fokus. I några motioner nämns snus enbart som ett ”bihang” när cigarettrökning och dess bevisade skadlighet är huvudsak.

”Att främja riskreducerande produkter är således ett viktigt steg som tyvärr hittills har underskattats i det strategiska arbetet mot ett Sverige där färre människor drabbas av tobaksrelaterade sjukdomar”, konstaterar moderate riksdagsledamoten John Weinerhall i en motion.

Han anför vidare att ”Det är stor skillnad i hälsopåverkan mellan tobaksprodukter som förbränns och inhaleras jämfört med exempelvis snus och produkter som hettas upp eller förångas.”

Med hänvisning till den ”nya sort av riskreducerande och rökfria produkter som nyligen har introducerats på den svenska marknaden” föreslår han riksdagen att ”utreda möjligheterna att införa en samlad riskreduktionskategori i punktskattelagstiftningen för tobaksprodukter”.

Skademinimering logiskt mål

Miljöpartisten Rasmus Ling tar– precis som de flesta andra motionärerna – sats i snus som en produkt med mindre risk för skador.

”Skadeverkningarna den enskilde kan drabbas av vid långvarigt cigarettbruk är väl belagt. Därför har också över tid många restriktioner vidtagits, för att minska användandet hos befolkningen. Det ter sig dock märkligt, att målet för den svenska tobakspolitiken inte är att minska skadorna, vilket borde vara logiskt.”

Han föreslår att riksdagen ska ställa sig bakom att målet inom tobakspolitiken bör vara skademinimering – och att påverka regeringen att ändra målet till det.

Utred skadeverkningar – höj skatt

I Kristdemokraternas Partimotion inom Utgiftsområde 9:24 Hälsovård, sjukvård och social omsorg konstateras att allt tobaksbruk är ohälsosamt. När det gäller skadeverkningar är skillnaderna stora på rökning och bruk av snus och tuggtobak.

I gällande lagstiftning tas inte hänsyn till skadeverkningarna.

”Det innebär att en övergång från rökning till snusning försvåras, trots att vetenskapen pekar på att riskfaktorn är betydligt högre för rökare än snusare. Därför vill vi ha en utredning där tobaksvarornas skadeverkningar nivågrupperas och därefter beaktas olika i lagstiftningen”, föreslår Ebba Busch Thor, Acko Ankarberg Johansson, Camilla Brodin, Andreas Carlson, Jakob Forssmed och Mikael Oscarsson.

De föreslår också att skatten på tobak höjs ytterligare.

Strategi utan hänsyn till farlighet

Moderaterna är det parti som lämnat in flest motioner med snus i text, nämligen sex. I två motioner tar de upp att hänsyn inte tas till olika tobaksprodukter skadlighet. I Kommittémotionen Ett hälsosammare och hållbart Sverige redogörs, bland annat, för omfattningen av skador som rökning leder till.

”Tobaksrökning är ett av världens allvarligaste folkhälsoproblem. Det är fakta. Ändå gör inte varken Sveriges ANDT-strategi eller lagen om tobak en tydlig åtskillnad avseende den skillnad i farlighet som det faktiskt är att röka tobak jämfört med att snusa”, påtalar Camilla Waltersson Grönvall, Ulrika Heindorff, Ulrika Jörgensen, John Weinerhall, Noria Manouchi, Marie-Louise Hänel Sandström och Lars-Arne Staxäng.

Deras partikamrater Åsa Coenraads och Mats Green kompletterar och förtydligar i sin motion:

”En kommande ANDTS-strategi bör därför tillämpa ett skadereduceringsperspektiv på tobaksområdet, i syfte att värna liv och hälsa, snarare än att införa ytterligare byråkratiska bördor på medborgare och näringsidkare.”

Riksdagen ska besluta om en ny strategi för 2021-2025.

EU-förbud mot snus riskerar hälsa

Sverigedemokraterna Tobias Andersson, Eric Palmqvist och Josef Fransson respektive moderaten David Josefsson pläderar i varsina motioner på olika sätt för att riksdagen ska ”verka för att avskaffa Europeiska unionens totalförbud mot export av svenskt snus och tillkännager detta för regeringen”, som SD-trion uttrycker det.

Man anser att EU:s förbud är oförenligt med de principer som handelsunionen bygger på.

”Argumenten för att öppna EU:s gränser för snuset är långt mycket tyngre än de eventuella hälsorisker för konsumenten som kan anses vetenskapligt belagda. Men även detta blir ovidkommande så länge handeln med cigaretter, där det finns långtgående och konstaterade hälsorisker, är fullt tillåten utan några som helst handelshinder.”

De hänvisar till en rapport från Svensk Handel som visar att exportförbudet sedan 1995 kostat Sverige 30 miljarder i förlorade exportintäkter.

Folkhälsoparadox – och exportpotential

David Josefsson menar att det är ”skillnad på tobak och tobak” och anser att den svenska politikens huvudfokus bör ligga på att minska på rökningen.

”Det blir en folkhälsopolitisk paradox att vilja minska skadorna av alkohol, men när det gäller tobak fokusera på att minska den samlade konsumtionen utan att ta hänsyn till produkternas hälsoprofil. Om fyra personer slutar snusa men tre av dem börjar röka har vi förvisso minskat det samlade tobaksbruket, men i praktiken vore det naturligtvis en folkhälsoförlust.”

Ett slopande av EU:s snusförbud skulle utöver förbättrad hälsa hos de som väljer snus istället för rökning leda till möjligheter till ökad svensk snusexport, skriver Andersson:

”Bedömare i branschen menar att med ett antagande om att en procent av EU:s befolkning gick över till snusning och snusade 2,5 dosor i veckan (genomsnittlig svensk konsumtion är 4,1 dosor) skulle exportpotentialen öka med 500 miljoner dosor eller 8,6 miljarder kronor årligen. Alltså mer än tiodubbling jämfört med dagens exportsiffror.”

Snus i EU stärker svenskt jordbruk

Moderaterna Louise Meijer, John Widegren, Betty Malmberg och Marléne Lund Kopparklint ser också EU som en potentiell marknad för svenskt snus. I en jordbruks- och livsmedelsinriktad motion föreslår de att ”regeringen ska verka för att den gemensamma jordbrukspolitiken i EU uppdateras så att konkurrenskraften för svenska bönder stärks och tillkännager detta för regeringen.”

Som ett led i stärkandet, och en möjlighet, är att exportförbudet för snus inom EU upphävs.

”Genom att tillåta export av snus till EU finns goda förutsättningar för fler svenska jobb, samtidigt som frekvensen av rökningsrelaterad cancer potentiellt kan minska i hela EU.” 

Snus en nationell svensk fråga

Sverigedemokraterna Johnny Skalin och Christina Östberg pläderar i varsin motion om att EU inte ska ha med det svenska snuset att göra. Det mesta av innehållet i motionerna är i varje stavelse detsamma.

”Sverigedemokraterna anser att så länge Sverige är medlem i EU skall snuset vara en rent nationell fråga och skall inte kunna regleras, motarbetas eller förbjudas av EU”, föreslår Johnny Skalin.

Centerpartisten Solveig Zander förslår om en lagstiftning om tobaksfri skoltid (för alla), förbud av tobaksreklam och att se över möjligheten att höja tobaksskatten.

Snus – som förebild för Tullens ingripande

Tre motioner har ”skyddstankar” i en mer allmän form och exemplifierar bland annat med snus. Betty Malmberg (M) pläderar i sin motion ”Gränsskydd” för att ändra lagen så att Tullen ges befogenhet att beslagta stöldgods och gripa misstänkta gärningsmän:

”På senare år har det nämligen uppmärksammats stora problem med internationella stöldligor som lämnar landet utan att Tullen kan ingripa. I nuläget har tullen nämligen inga rättigheter att beslagta stöldgods eller gripa misstänkta gärningsmän ifall de skulle påträffa stöldgods.”

Nya regler krävs, anser Malmberg. För att snabbast få till en ändring ser hon som förebild ”de förordningar som finns på plats rörande utförsel av snus, kulturföremål och krigsmaterial.”

Låt kommuner bötfälla för snusskräp

Fredrik Christensson och Rickard Nordin, båda (C), konstaterar i sin motion att polisen sedan 2011 har möjlighet att direkt på plats bötfälla människor för nedskräpning. Få har sedan dess bötfällts.

Motionärerna vill att förutsättningarna ska utredas för att ge kommunerna möjlighet att bötfälla för nedskräpning och då även av småskräp. Det ska dock vara upp till varje kommun att besluta om åtgärden.

”I vår nuvarande lagstiftning är nedskräpning inte straffbart om det bedöms vara en ringa förseelse, vilket till exempel fimpar anses vara. Vi anser att nedskräpning med småskräp, som till exempel fimpar och snus, även ska kunna ge böter så att lagstiftningen förtydligas och all nedskräpning beivras.”

Snusspottare ska tvätta taket

I en kommittémotion från Kristdemokraterna om utbildning och universitetsforskning ges bland annat fokus på skolans värld och elevernas ansvar för den fysiska miljön där. Gudrun Brunegård, Michael Anefur, Pia Steensland, Hans Eklind, Acko Ankarberg Johansson, och Roland Utbult anser att den som saboterar miljön ska delta i att återställa skadan:

”Den som klottrar ska tvätta bort klotter. Den som spottar snus i taket ska tvätta bort snus från taket.”

Med exemplet illustrerar motionärerna att respekten för skolan som institution och arbetsplats ska upprätthållas. Brister ordningen inom ett område är det nära till att det minskar även på andra. De hänvisar till det som inom sociologin benämns ”broken windows theory”. Den syftar på den negativa inverkan små tecken på förfall kan ha på ett helt område.