Ny rapport: ”Snuseffekten” skulle kunna halvera antalet cancerfall i EU
I en ny rapport från David Sundén, ekonomie doktor från Handelshögskolan i Stockholm, framgår att snusförbudet i EU har en starkt negativ påverkan på folkhälsan i unionen. Forskningsrapporten undersöker förhållandet mellan rökning, dödlighet i rökrelaterade sjukdomar, och snuset som riskreducerande alternativ.
En av den nya rapportens mest iögonfallande slutsatser är att en så kallad ”snuseffekt” skulle kunna rädda upp till 210 000 liv årligen i EU genom att erbjuda ett mindre skadligt alternativ till cigaretter.
Sverige har hälften så många rökrelaterade dödsfall som andra EU-länder
Svenska män röker idag minst i hela EU (6% jämfört med EU-snittet på 28%), medan ca 18% använder snus dagligen. Med anledning av de katastrofala effekter rökning har på hälsan får våra låga nivåer stor effekt på den generella folkhälsan:
- Bland svenska män förekommer mindre än hälften så många dödsfall relaterade till rökning som i övriga EU (135 per 100 000 invånare jämfört med EU:s 296 per 100 000)
- Liknande siffror gäller även isolerat för döda i lungcancer som i 8,5 fall av 10 är relaterat till just rökning. I Sverige dör 42 män per 100 000 invånare av rökrelaterad lungcancer, medan snittet i EU är 109 per 100 000.
- Även vad gäller nya fall av rökrelaterad cancer är svenska män minst drabbade i EU. Bland svenska män diagnosticeras varje år 93 nya fall av rökrelaterad cancer per 100 000 invånare, jämfört med EU:s 251 per 100 000.
Tillgången till snus som ett mindre skadligt alternativ till cigaretter räddar enligt rapporten årligen 3400 svenska liv. Om övriga EU skulle nå samma låga nivåer av rökning som i Sverige skulle 210 000 liv kunna räddas årligen.
Tillgång till snus minskar antalet rökare
Det låga antalet rökare korrelerar med snusanvändningen i Sverige. Svenskar konsumerar inte mindre tobak än i övriga EU-länder, men vi väljer mindre skadliga alternativ än cigaretter och annan röktobak. Då snus är förbjudet i EU så har inte andra europeiska tobakanvändare samma tillgång till dessa alternativ. I Norge, som inte är med i EU och där snusanvändningen liknar den i Sverige, ser siffrorna liknande ut.
Inte nog med att svenskar väljer snus framför cigaretter, många befintliga rökare använder också snus för att sluta röka, vilket också sparar liv:
- Enligt rapporten så minskar den som slutar röka före trettio års ålder risken att dö av rökrelaterade sjukdomar med 97%, och ökar sin uppskattad livslängd med i snitt 10 år.
- Den som slutar röka för sextiofem års ålder ökar sin uppskattade livslängd med 4 år, och minskar risken för att dö av rökrelaterade sjukdomar med 75%
Cigarettpriset påverkar, men inte så mycket som man kan tro
Utöver tillgången till snus är även priset på cigaretter en faktor som påverkar antalet brukare. Priseffekten är enligt rapporten dock av underordnad betydelse – flera länder (t.ex. Irland och Frankrike, samt den tidigare EU-medlemmen Storbritannien) har högre cigarettpriser än Sverige, men trots detta mångfalt fler rökare.
”Snuseffekten” räddar liv
Snus är inte någon hälsoprodukt. Det innehåller nikotin som är beroendeframkallande, och allra bäst är så klart att varken röka eller snusa. Men sett som en riskreduceringsprodukt så är det betydligt mindre farliga snuset ett sätt att erbjuda konsumenter ett alternativ till cigarrettrökning som årligen tar hundratusentals liv i Europa. EU:s oresonliga och hårdnackade förbud mot snus sker på bekostnad av liv och hälsa i stor skala – en tragedi som skulle kunnat undvikas om man bara kunde acceptera att ”snuseffekten” räddar liv.
Rapporten ”Swedish snus and public health - The potential impact of Swedish snus on smoking related harm in the EU” finns att ladda ned som pdf här.
