Nikotinets framtid i Europa
Nikotinet tar sig nya former och utvecklingen är snabb. För bara några år sedan var Sverige mer eller mindre ensamt i Europa om att ha nikotinalternativ på marknaden som inte är cigaretter, bortsett från produkter såsom nikotintuggummin och nikotinplåster. Så är det inte i dag. Hur kommer EU reglera dessa produkter i framtiden?
Förra veckan diskuterades detta i själva hjärtat av beslutsfattandet i Europa – Europaparlamentet. Temat för seminariet var om den kommande översynen kräver reglering av ett nytt hot mot folkhälsan, eller om översynen är en möjlighet att rätta till misstag och ge Europa den riskreducerande strategi som kan göra Europa rökfritt.
Det svenska snuset har funnits på marknaden länge, men bara inom Sveriges gränser. På senare år har nya nikotinalternativ, såsom nikotinportioner – ibland kallat ”vitt snus” – lanserats i Europa. Tobaksproduktsdirektivet som reglerar tobaks- och nikotinprodukter på EU-nivå antogs i maj 2016. Sedan dess har mycket hänt på nikotinområdet. Både nya produkter och forskning om hur nikotin påverkar människan har presenterats.
Innehåll
EU utvärderar lagstiftningen – vad händer då?
Det finns mycket som talar för att nya nikotinalternativ kommer att regleras när EU utvärderar sin nuvarande reglering. Kommer EU att anta ett riskreduktionsperspektiv eller dra alla produkter över en kam – trots att cigaretter och exempelvis nikotinportioner skiljer sig åt vad gäller hälsorisker?
I olika delar av seminariet deltog nuvarande och före detta europaparlamentariker, forskare, nationella samordnare, hållbarhetsexperter och återförsäljare. Seminariet arrangerades av tankesmedjan Environment and Public Health Institute, EPHI, som tar sig an vår tids miljö och hälsohot.
Enighet i panelen om att riskreduktion är vägen framåt
Europaparlamentarikerna Sara Skyttedal (KD), Sverige, och Pietro Fiocchi, Italien, diskuterade hur nya nikotinprodukter bör regleras i det nya Tobaksproduktsdirektivet, TPD. Båda ställde sig bakom en riskreducerande strategi. Bland annat lyftes Sverige upp som ett exempel på ett land där människor brukar ungefär lika mycket nikotin som i övriga Europa, men på andra sätt. Rökarantalet är lågt i jämförelse med övriga Europa. Därmed är också de tobaksrelaterade skadorna lägre i Sverige
Skyttedal påpekade att det är viktigt för lagstiftaren att förstå att det framför allt är den tobaksrelaterade dödligheten och cancern som måste bekämpas. Hon ansåg att produkterna behöver regleras, men att de inte ska överregleras.
”Den kanske mest avgörande delen av den nya tobakspolitiken kommer att vara direktivet om tobaksskatt, som tyvärr bara är upp till rådet att formellt besluta om. Det kommer att reglera prissättningen på produkterna. Jag tror att det enklaste sättet att skapa incitament för människor att gå från cigaretter till tobaksfria produkter är att se till att dessa produkter inte beskattas lika hårt som tobaksprodukter” sade hon.
Smaker är en fråga om attraktivitet
Det går nästan inte att diskutera nya nikotinprodukter utan att komma in på frågan om smaker. En farhåga är att vissa smaker riskerar att locka ungdomar till att använda produkterna. Samtidigt är det en fråga om att få rökare att börja använda produkterna. Produkterna behöver då vara tillräckligt attraktiva. Skyttedal undrade vad som är att betrakta som smaker för barn respektive vuxna:
”Europeiska kommissionen talar om smaker som är attraktiva för barn, och jag tycker att det är ett konstigt sätt att se på saken: vad är smaker för vuxna, är det bara kaffe, eller kan jag som vuxen också uppskatta jordgubbar och äpplen?”
Vad kan man dra för lärdomar av nuvarande Tobaksproduktsdirektiv?
Före detta europaparlamentarikerna Christofer Fjellner, Sverige, och Chris Davies, Storbritannien, delade med sig av sina lärdomar från när man tog fram det nuvarande Tobaksproduktsdirektiv.
Båda var överens om att det fanns en tydlig vilja om att reglera tobaksprodukter hårdare, men att det uppstod en diskussion om man borde behandla alla tobaks- och nikotinprodukter på ett likartat sätt eller inte. Storbritannien var särskilt drivande och menade att man inte kunde behandla alla produkter på samma sätt, till exempel vad gäller e-cigaretter och vanliga cigaretter. Detta var kommissionen var skeptisk till.
”Politik och historia skrivs utifrån de beslut som fattas. Men lika viktigt är det som aldrig hände. Det som kunde ha hänt var att e-cigaretter kunde ha förbjudits. Så ur det perspektivet tycker jag att det var framgångsrikt att vi inte hamnade där” sade Christofer Fjellner.
Vissa inslag av riskreduktion i nuvarande direktiv
På sätt och vis kan man säga att det finns inslag av riskreduktion i det nuvarande direktivet. Till exempel förbjöds smaksatt tobak, men inte smaksatta e-cigaretter. Fjellner menade att man bör ha en liknande strategi när man tar fram det nya direktivet:
”Så länge man inte är beredd att förbjuda alla tobaksprodukter skulle det vara orimligt att förbjuda produkter som för vissa kan vara en väg bort från tobaksprodukter. […] Jag vill uppmana alla mina tidigare kollegor att se objektivt och noggrant på det och säga: låt oss dra åt skruvarna mest på de farligaste produkterna, och sedan se till att vi inte drar åt för mycket på de saker som faktiskt kan vara en utväg för rökare. Att hitta rätt balans är den svåra delen.”
En svår balansgång men kanske kan ett lackmustest hjälpa
De var båda inne på att produkterna måste få vara tillräckligt attraktiva för att få rökare att använda dessa som ett alternativ för att sluta röka men att det är en svår balansgång. Eftersom man inte vill att smakerna ska vara så attraktiva att lockar de unga människor.
”Man skulle kunna ha ett lackmustest som säger att vad man än föreslår för en nikotinprodukt bör man alltid ha något hårdare för tobaksprodukter. För det är nikotinet man är ute efter, men det är tobaken som dödar människor. Därför bör man aldrig införa en reglering av en nikotinprodukt om man inte har en hårdare reglering av tobaksprodukter. Om man gör det här lackmustestet får man förmodligen en ganska bra balans”, avslutade Fjellner.
Hur påverkas hormoner och ämnesomsättningen?
Fredrik Nyström, professor och överläkare i intermedicin vid Linköpings universitet, presenterade sin forskning om vilka kortsiktiga effekter snus har på ämnesomsättningen och hormoner. Snusjournalen har tidigare skrivit om studien. Han pratade också om vilka positiva effekter som nikotin kan ha på kroppen.
Tjeckien vill minimera riskera och skadorna
Det senaste året har den tjeckiska regeringen omfamnat riskreduktion. Tjeckiens nationella narkotikasamordnare Jindřich Vobořil var därför inbjuden för att dela med sig av den tjeckiska regeringens syn på saken. Utgångspunkten i deras strategi är att det inte går att skapa ett samhälle fritt från risker eller beroenden oavsett om det handlar om nikotin, alkohol eller spel. Därför borde politiken fokusera på att minimera riskerna och skadorna, till exempel genom att tillgängliggöra mindre skadliga nikotinalternativ.
Titta på seminariet i efterhand
Snusjournalen kommer att fortsätta bevaka dessa frågor. Inget vet i dag hur exempelvis nikotinportioner kommer att regleras av EU. Men en sak som är säkert är att det förs diskussioner redan nu.
Vi kommer att återkomma med mer fördjupande artiklar om seminariets olika delar och de perspektiv som presenterades. Om du vill titta på seminariet i efterhand kan du göra det här.