Professorn: Nikotinberoende kan jämföras med kaffedrickande - Del 1

• Del 1. Vad är ett beroende? Exemplet koffein och nikotin
• Del 2. Forskning om nikotin
• Del 3. Riskminimering och nikotin

Professor Nyström, låt oss börja från början. Vad är egentligen ett beroende? Och är ett beroende per definition farligt?

- Om det är farligt eller inte, beror på vilken slags beroende man talar om. Ofta skiljer man på ett fysiskt beroende och på ett mer känslomässigt beroende. Det är viktigt eftersom ett beroende som enbart är kroppsligt till exempel kan utgöras av en medicin som man är så att säga beroende av för att få ordning på, till exempel, blodsocker, blodtryck eller kolesterolvärden. Då är man ”beroende” av medicinen genom att när man slutar så återgår blodtrycket, blodsockret eller kolesterolvärdena till de ursprungliga värdena som inte var medicinskt bra. Beroendet består i att man behöver medicinen eller drogen, helt enkelt, för att vara friskare. Vid ett mer psykologiskt eller mentalt beroende så är det en saknad eller ett sug efter något som gör att man känner sig beroende.

- På engelskan brukar man skilja på de här två olika beroende-tillstånd utifrån orden addiction, som oftast syftar på psykologiskt beroende och dependence som syftar på det kroppsliga beroendet utav något. I Sverige har vi inte riktigt samma uttryck. Vi har visserligen ”beroende” och ”missbruk” som olika uttryck i sammanhanget. Men ”missbruk” innebär ju att man dessutom använder det som man är beroende av på ett sådant sätt att det går ut över viktiga funktioner i kroppen och/eller i förhållandet till andra människor.

Klassiska exempel på regelrätt missbruk utgörs av alkoholmissbruk där ett utav kriterierna för den medicinska diagnosen är att man hellre ger efter för sitt beroende och därmed tar risken att inte kunna sköta sitt jobb eller att förstöra kontakten med släkt och vänner än att man står ut med att vara utan alkoholen. Då lider man oftast av både ett mentalt och ett kroppsligt beroende av alkohol.

- Det är en bra fråga som jag tror att många känner igen sig i. För visst kan man vara beroende utav till exempel koffein i kaffe utan att det behöver vara ett beroende som leder till missbruk. Som läkare så har jag studerat flera diagnoser rörande olika former av beroende. Då använder man sig av en speciell kodning, även kallad ICD-kodningen. Det är som är en gemensam diagnossättning för sjukvård. 

- Enkelt uttryckt så listas olika typer av beroende med olika koder. Nikotinberoende har exempelvis koden F17.2. Ditt kaffesug, eller rättare sagt ditt koffeinberoende, finns också med bland koderna, den faller under F15.5 ”psykotisk störning, inkluderande koffein” eller F15.2 ”beroende utav stimulantia inklusive koffein”.

Som jämförelse måste jag även nämna så kallad ungdomsdiabetes, en diagnos som jag satt över tusen gånger i mitt arbete. Den har kodningen E10.9 ”insulinberoende diabetes typ 1 utan komplikationer”. Ungdomsdiabetes är ju ett tydligt exempel på att beroende kan stå för enbart ett kroppsligt behov av en medicin för att må bra, eller för att inte vara svårt sjuk. I detta fall måste alltid typ 1 diabetes behandlas med insulin om man ska kunna få ordning på alltför höga blodsocker. 

- Självklart inte. Och det är heller inte farligt att vara beroende utav nikotin i form av snus eller vitt snus. Det som är farligt är om man får ner cigarettrök i lungorna, det vill säga om man röker. Däremot är det förstås ofta olämpligt med ett beroende ur en ekonomisk vinkel, eftersom det kostar pengar att köpa kaffe och snus för dagligt användande.

- Ja, människan är beroende av både mat, vatten och av sömn för att hålla oss friska. Och det visar ju tydligt att beroenden kan vara mycket kraftfulla men att inte alla automatiskt leder till missbruk. Som sömn. Sedan går det ju att missbruka mat om man äter så mycket så att man blir alldeles för tung. Och som sjukhusläkare har jag tyvärr hanterat många patienter som druckit så mycket vatten att de fått svåra saltrubbingar och behövt inneliggande vård.

- Jo, att bli beroende av nikotin eller kaffe är för de allra flesta något som upplevs som negativt, en ”biverkning” som man säger när det gäller läkemedel. Samtidigt finns det inom sjukvården många exempel på att vad som först kallats en ”biverkning”, senare visade sig göra nytta. Exempelvis så gavs de första klådstillande läkemedlen mot allergier ofta trötthet som biverkning. Men det använde man istället som en fördel.

Och nu används medicinen ofta som lugnande eller sömnmedel - eftersom det till skillnad från bensodiazepiner inte framkallar beroende. Ett annat exempel är ett kärlvidgande och blodtryckssänkande läkemedel som visade sig bli mycket populärt hos medelålders män. De märkte tydligt håravfall minskade eller till och med att de fick tillbaka hår.
Det säljs nu under namnet Regain. Man kan också ta exemplet på ett av de mest beroendeframkallande preparat som finns: morfiner. Det ger svår förstoppning som biverkning.

Men några av de bästa medicinerna vid problem med lös mage kommer från läkemedel i morfingruppen. Jag har många patienter som är kroppsligen beroende av det för att våga sig ut från sina hem, där de annars har toaletten nära. Så att diskutera vad som är en egentlig biverkning visar sig närmast vara en filosofisk eller etisk fråga.