I en intervju med professor Fredrik Nyström fördjupar vi oss i frågan om beroende, med särskilt fokus på nikotin. Vad skiljer vana från beroende, och vilka risker är faktiskt relevanta?
Publicerad 2026-02-13
Professorn: Riskminimering och nikotin - Del 3
Vår mini-serie om nikotinberoende:
Om Fredrik
Fredrik Nyström är överläkare och professor i internmedicin vid Linköpings universitet. Han har bland annat forskat om riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar, fetma och diabetes kopplat till snusning.
Du har också pratat om hur gamla rökskador kan påverka statistiken om faror med snusning. Kan du utveckla det?
I Sverige är de flesta snusare i medelåldern före detta rökare, och man måste ju ha uppnått en viss ålder för att utveckla skador som man kan räkna på i statistiken. Och har man varit rökare en gång i tiden så kommer man resten av livet att ha en ökad risk både för cancer och för hjärtsjukdom. Rökskadorna tar tid och är svårläkta. Detta gäller även om man slutat röka och gått över till snus, eller om man slutat ”cold turkey”. Det är de ofta förekommande riskerna från tidigare rökning som är förklaringen till ökad förekomst av cancer i lungor och övriga luftvägar. Det är före detta rökning som gör att man har ökad risk för hjärtinfarkt och till att man har KOL.
I min studie där man verkligen slutade att snusa och kontrollerade effekten av detta under tre månader så blev ju inga riskfaktorer förbättrade. Hälsan försämrades faktiskt när man slutade snusa. Dessutom ökade som sagt vikten i snitt två kilo på bara tre månader. Detta stämmer bra med tidigare korta lottade studier av nikotinersättning - som till skillnad från de observationella studierna faktiskt kan visa på orsak och verkan.
Varför går så många upp i vikt när de slutar röka eller snusa?
- Man vet att nikotinintag tenderar att hålla nere i kroppsvikten. Om man lyckas sluta röka så går man ofta upp många kilo i vikt. Det är också så att den nikotinersättning som jag som läkare kan skriva ut på recept har som en vanlig indikation att den ”minskar på viktuppgången efter rökstopp”. Om man lyckas ersätta samma mängd nikotin som man hade när man rökte cigaretter så får man i princip inte någon medicinsk abstinens med svettningar eller dåligt fokus. Och sedan brukar det vara lättare att trappa ut nikotinersättningsmedel än vad det är trappa ut cigarrettrökning av den enkla anledningen att tillslaget från nikotinersättning är så mycket långsammare än cigaretter.
Utifrån din kunskap och erfarenhet, varför tror du att det är så svårt för många att sluta röka?
- Det korta svaret är att snabb effekt ger värre beroende. För det är ju så att en väldigt viktig faktor när det gäller beroende är just tillslagshastigheten. Det är säkerligen en anledning till att det är så svårt att sluta röka eftersom man får sin nikotinkick inom 10–20 sekunder om man tar riktigt djupa halsbloss. Det är för att nikotinet når hjärnan så snabbt när man röker och nikotinet når den stora cellytan i lungorna och sedan går direkt ut i blodet. Lungornas yta är ungefär 100 m² med 400 miljoner alveoler som tar upp syre och nikotin. Nikotinet i snus däremot tas upp genom slemhinnorna i munnen, vilket är mycket långsammare och inte alls ger samma snabba kick som rökning.
Hur är det med vanan? Hur påverkar den hur svårt det är att sluta?
- Det finns absolut ett starkt psykologiskt beroende hos många rökare. Flera av mina patienter som slutat röka berättar att det var så svårt att veta vad man skulle göra med fingrarna som var vana att pilla med tändare och cigaretter. Jag har också hört samma sak hos dem som slutligen lyckats snusa och som absolut ville göra det för de lyssnade på våra myndigheter. Jag har haft patienter som berättat att de lyckades sluta snusa genom att lägga in något annat under överläppen än snus, till exempel en bit papper.
Så det är många aspekter i det här med vanebildning och beroende. Vanan hur man hanterar sin drog kan vara väldigt viktig, och svår att tygla. Man kan ju jämföra det med att det kan vara jättesvårt att låta bli att bita på naglarna. Den vanan kan göra att man får så korta naglar att det gör ont att exempelvis diska och som kan leda till sår och inflammationer.
Så professor Nyström, sammanfattningsvis: Hur farligt är det egentligen att vara beroende av nikotin?
Som jag har försökt förklara så är det inte alls särskilt farligt. Det går inte att jämföra med att röka, utan det är mer som att dricka kaffe. Det kan till och med vara så att kontinuerligt användande utav snus kan göra det lättare att hålla vikten och att kanske till och med få blodtrycket lägre. Det var i alla fall vad vi indirekt fann i vår studie som också visade att de var oväntat lätt att göra sig kvitt snusande jämfört med att sluta röka. Och det hör säkert ihop med den långsamma tillslagseffekten av nikotin i snus om man jämför med nikotineffekten som kommer så snabbt när man röker cigaretter. Snusande är inte ett farligt ”missbruk”, särskilt inte jämfört med att röka. För många är snus något som sätter guldkant på tillvaron, precis som att dricka gott kaffe.
Vill du veta mer?
