Sverige visar vägen – men utelämnas i WHO:s rapport
I samband med Världshälsoorganisationen WHO:s första globala rapport om nikotinportioner riktas kritik mot produkten, med krav på hårdare reglering och förbud. Samtidigt utelämnas erfarenheter från länder som Sverige, där en tydlig och genomtänkt modell redan finns på plats.
Sverige har i dag ett av Europas lägsta rökningstal. En viktig förklaring är en pragmatisk nikotinpolitik där fokus ligger på att minska skadorna, inte bara användningen. Resultatet är att rökfria alternativ har kunnat växa fram inom tydliga ramar.
För nikotinportioner innebär det bland annat:
- Beskattning som tar hänsyn till skillnader i risk mellan olika produkter
- Reglering inom den svenska tobaks- och nikotinpolitiken, där nikotinpåsar ses som en del av den bredare nikotinmarknaden
- En gemensam produktstandard (SIS) som följs av hela branschen
WHO:s rapport fokuserar i stor utsträckning på risker och behov av restriktioner, men väger inte in hur produkterna används i praktiken. När alla nikotinprodukter behandlas som lika riskabla riskerar politiken att missa sitt syfte: att minska rökningens skadeverkningar.
Erfarenheter från Sverige visar att ett ensidigt fokus på förbud kan slå fel. Om skillnaden mellan cigaretter och rökfria alternativ suddas ut minskar incitamenten för rökare att byta.
Inför World No Tobacco Day finns det anledning att lyfta fram de exempel som fungerar i praktiken.
Sveriges modell bygger på tre principer:
1. Fokus på att minska skadorna kopplade till tobak snarare än ett totalförbud
2. Reglera produkter utifrån risk
3. Göra det lättare att välja bort rökning
En missad möjlighet inför World No Tobacco Day
Inför World No Tobacco Day den 31:a maj borde fokus ligga på vad som faktiskt fungerar.
Den svenska modellen visar att det går att kombinera reglering, konsumentskydd och minskad rökning. Den visar också att förbud inte är den enda vägen. Reglering som tar hänsyn till risk, tydliga incitament att lämna cigaretter och ett fokus på skademinimering kan ge resultat.
För en global aktör som WHO borde utmaningen vara att lära av sådana exempel, inte att bortse från dem.
I Sverige röker under 5% av den vuxna befolkningen. Enligt WHO:s egen standard innebär det att landet anses vara rökfritt. Det hade inte hänt utan en sund reglering av alternativa nikotinprodukter.
När WHO sätter tonen globalt borde fokus ligga på att lyfta fungerande lösningar, inte att bortse från dem. Annars finns en risk att man missar en av de mest effektiva vägarna att minska rökningen.
