Sverige är rökfritt men CAN förstår inte snusets avgörande roll

• Sverige är i praktiken rökfritt med färre än 5 procent dagligrökare, vilket gör landet till ett internationellt föredöme.
• Samtidigt ligger nikotinanvändningen kvar runt 30 procent – men har flyttats från cigaretter till snus och rökfria alternativ.
• CAN visar tydliga data om detta skifte, men drar inga tydliga slutsatser om sambandet – vilket pekas ut som en central brist.
• Sveriges utveckling visar att rökning kan minska kraftigt när alternativ tillåts – en lärdom som Europa ännu inte har tagit till sig.

Den senaste rapporten från CAN visar svart på vitt hur långt Sverige har kommit. Rökningen har minskat kraftigt över tid - så mycket att det politiska målet om färre än 5 procent dagligrökare nu i praktiken är uppnått.

Det är en historisk utveckling och i ett internationellt perspektiv ligger Sverige i framkant som Europas första rökfria land. Mycket tack vare traditionellt snus och vitt snus. Men samtidigt väcks en avgörande fråga. Drar rapporten verkligen rätt slutsatser av det som hänt?

Siffrorna i rapporten lämnar ingen tvekan.

• Endast 10 procent rökte överhuvudtaget senaste månaden
• Cirka 5 procent röker dagligen
• Dagligrökningen har minskat kraftigt sedan 2003

Snusbolagets kommunikationschef Markus Lindblad gläds med nyheten om ett rökfritt Sverige. Men är inte alls nöjd med analysen i rapporten.

- CAN:s rapport visar tydligt att Sverige i praktiken nu är rökfritt, med färre än fem procent dagligrökare. Det är en historisk milstolpe som placerar Sverige bland de första länderna i världen att nå dit. Men där borde analysen börja – inte sluta. För om man inte vågar gå vidare och analysera vad som faktiskt ligger bakom utvecklingen, finns en uppenbar risk att man drar fel policy-slutsatser och i värsta fall motverkar det som bevisligen har fungerat, menar han.

CAN lyfter fram klassiska förklaringar som informationskampanjer, restriktioner och skatter som skäl för landets låga antal rökare.  Samtidigt visar rapportens egna data bland annat att snusandet har ökat tydligt över tid och att nikotinanvändningen totalt ligger kvar på omkring 30 procent.

Just den förskjutningen - från rökning till rökfria alternativ - är avgörande för att förstå Sveriges utveckling. Men här blir rapporten försiktig.

CAN konstaterar att det är ”för tidigt att avgöra” om nya nikotinprodukter påverkat rökningen och att forskningsläget är otillräckligt.

- Det är en väldigt försiktig formulering. För samtidigt visar den svenska utvecklingen det som är svårt att bortse från, att rökningen minskar kraftigt exakt samtidigt som användningen av rökfria alternativ ökar. Det är en verklighet man inte kan välja att bortse från, säger Lindblad.

Det är exakt den typ av samband som den norske tobaksforskaren Karl Erik Lund länge har lyft. I avsnitt 207 av podden Hälsa för ohälsosamma sa han följande.

-  Det kommer alltid finnas en efterfrågan på nikotin. Fokuserar man enbart på förbud och restriktioner utan att ta hänsyn till konsumentbeteende, ökar risken för parallella marknader och fortsatt cigarettrökning.

Hans kritik är central här. När all nikotinanvändning behandlas som ett och samma problem blir analysen missvisande - och politiken riskerar att slå fel.

I praktiken illustrerar rapporten något större än sina egna slutsatser. Rökningen kan pressas tillbaka kraftigt. Det är här Sverige skiljer sig från många andra länder.

Markus Lindblad sätter fingret på just den skillnaden.

- Sveriges utveckling visar vad som händer när politiken faktiskt utgår från fakta, rökningen pressas tillbaka och resultaten blir varaktiga. Det är ett tydligt bevis på att evidensbaserade beslut fungerar – frågan är varför fler inte CAN drar samma slutsats.

Och han är tydlig med vad som ofta missas i debatten:

- Av samtliga tobaks- och nikotinprodukter är de som förbränns i särklass mest skadliga. Att bortse från dessa skadeskillnader är att ignorera både vetenskap och erfarenhet.

CAN:s rapport håller hög kvalitet när det gäller data. Men i tolkningen blir bilden mer försiktig - och riskerar att bli ofullständig.

För samtidigt som rapporten visar att rökningen sjunker och att alternativa produkter ökar drar den inga tydliga slutsatser om sambandet.

Det är just den typen av försiktighet som riskerar att leda till fel politik.

Att Sverige nu kan beskrivas som rökfritt är inte slutet på historien - det är början på en ny. Frågan är vad beslutsfattare gör med lärdomarna. Om allt fokus läggs på att begränsa alla nikotinprodukter riskerar man att slå undan det som faktiskt fungerat och risken är stor att rökningen istället ökar igen.

Om man i stället tar fasta på skillnader i risk och människors verkliga beteenden, pekar Sveriges erfarenhet på att rökning kan minska snabbt - om vuxna får tillgång till bättre alternativ.

CAN:s rapport visar resultatet. Men den verkliga striden handlar om tolkningen.

Sverige är redan ett rökfritt land. Det är något vi ska vara stolta över. Och hur vi har kommit hit är något resten av Europa och världen borde fundera på och ta efter. Höga skatter och restriktioner har de flesta europeiska länder. Men i Sverige har vi tillåtit alternativ till de dödliga cigaretterna.

- Det är tack vare snuset Sverige är Europas första rökfria land, avslutar Lindblad