Hej! Visste du att du kan logga in och se alla dina tidigare ordrar? Här kan du också beställa igen och spåra dina paket.
Från kungliga odlingspåbud och snusdynastier till portionssnus och EU-undantag – Sveriges tobakshistoria är både kultur och folkhälsa. Här är berättelsen om hur vi gick från en bolmande nation till världsledande på skademinimering.
Sveriges relation till tobak började redan på 1600-talet. Då var tobaksplantan en exotisk nyhet och snart spreds både rökning och snusning över landet. Under 1700-talet blev luktsnuset en del av vardagen, medan rökning via kritpipor och cigarrer var statussymboler.
På 1800-talet tog snusindustrin fart. Ljunglöfs Ettan, lanserad 1822, blev startskottet för en ny era. Munsnuset blev inte bara en vana – det var en industri som sysselsatte tusentals, inte minst kvinnor i tobaksodling och fabriker.
År 1915 bildades Svenska Tobaksmonopolet. Staten tog kontroll över produktionen, och snuskonsumtionen nådde rekordnivåer – över 7 000 ton 1919. Samtidigt ökade cigarettrökningen, som under 1900-talets mitt blev en symbol för modernitet och frihet.
Men när forskningen på 1960-talet slog fast sambandet mellan rökning och cancer förändrades allt. Varningstexter infördes, skatterna höjdes och rökförbuden började rullas ut.
1973 lanserades portionssnuset Tre Ankare – en liten påse som gjorde snusandet enklare och renare. Innovationen sammanföll med att rökningen började minska kraftigt. Snuset blev ett alternativ för dem som ville sluta röka, och Sverige gick mot en ny sorts tobaksera.
När EU förbjöd snusförsäljning 1993 såg det mörkt ut för den svenska traditionen. Men vid EU-inträdet 1995 säkrade Sverige ett permanent undantag: snus får säljas här, men inte exporteras inom unionen. När rökning sedan förbjöds på barer och resturanger 2005 cementerades snusets särställning – och öppnade för en folkhälsomodell som i dag väcker internationellt intresse.
I dag är snuset inte bara en del av vår historia – det är en del av lösningen. Sverige är på väg att bli först i Europa att nå WHO:s mål för rökfritt (under 5 % dagliga rökare), tack vare en kombination av höga cigarettskatter och tillgång till andra nikotinalternativ som snus och vitt snus.
– Genom skademinimering kan man bekämpa den dödliga rökningen och samtidigt behålla kontrollen. Det är en beprövad metod som fler länder borde införa, säger Markus Lindblad, Head of Legal and External Affairs på Haypp Group
1601
Tullen i Stockholm antecknade att tobak och pipor förts in.
1637
Luktsnus fördes in från Borgå i Finland.
1822
Lansering av Ljunglöfs No 1 (Ettan). Munsnuset gör succé och blir storsäljare.
1914
För att stärka statskassan grundas det Svenska Tobaksmonopolet.
1973
Det första portionssnuset, Tre Kronor, lanseras – en stor nyhet i media.
1975
Sverige inför tobaksskatt på cigaretter och röktobak.
1991
Vid folkomröstningen om EG växer protesterna mot tobakspolitiken: ”EG? Inte utan min prilla!”. Ja-sidan segrar och snuset undantas från EU:s förbud.
1993
Snus inkluderas i tobaksskatten och reklamförbud införs.
1994
Sverige inför hälsovarningar på tobaksförpackningar.
1997
18-årsgräns införs för köp av tobaksprodukter.
2003
Varningstexten på snusdosor ändras till: ”Denna tobaksvara kan skada din hälsa och är beroendeframkallande”.
2005
Rökförbud införs på restauranger och barer.
2011–2023
Fyra skattehöjningar på tobak genomförs. Cigaretter +19 %, snus +10 % (justerat för inflation).
2016
Smakförbud införs på cigaretter.
2019
Utökat rökförbud på offentliga platser som uteserveringar, lekplatser och busshållplatser.
2020
Mentolförbud på cigaretter.
2024
Regeringen föreslår höjd skatt på cigaretter och sänkt skatt på snus. Förväntad effekt: minskade skatteintäkter med ca 10 miljoner kronor.
2025
EU hotar att införa skatt på vitt snus.
