Snus från svarta marknaden blir allt vanligare

• Var tredje ung snusare har stött på illegalt snus
• Langare och sociala medier är de vanligaste vägarna in
• Handeln är vanligare utanför storstäderna
• Många oroar sig för innehåll och hälsorisker
• Produkter från svarta marknaden saknar insyn och kontroll

Den svarta marknaden för snus växer, särskilt bland unga. I Snusrapporten 2026 uppger var tredje snusare mellan 18 och 24 år att de kommit i kontakt med illegalt snus. 

Under 2024 redovisar Tullverket i sin rapport (s. 144) att de beslagtog över 4,6 ton tobak i kategorin “övrig tobak”, där snus och vitt snus ingår. Det är mer än en fördubbling jämfört med året innan.

En stor del av handeln drivs av att skatter kringgås, framför allt tobaksskatten. Det pressar priserna och gör det möjligt att sälja produkter billigare än i butik eller föra dem vidare till länder där reglerna ser annorlunda ut.

Men det är inte bara priset som skiljer den lagliga marknaden från den svarta.

Produkter kan innehålla högre nikotinhalter än vad som är tillåtet eller ingredienser som aldrig hade passerat en laglig kontroll. Samtidigt slipper illegala aktörer många av de kostnader och krav som lagliga återförsäljare måste följa.

Risken att upptäckas är dessutom ofta låg.

Illegalt snus sprids framförallt via langare och sociala medier. I Snusrapporten 2026 uppger 45 procent att de stött på produkterna via langare och 42 procent via sociala medier.

Bland unga är siffrorna ännu högre. Fler än hälften mellan 18 och 24 år anger samma vägar in.

Det gör marknaden svår att upptäcka på ytan. Försäljningen sker inte långt bort från konsumenterna, utan i gruppchattar, flöden och genom kontakter som redan finns i vardagen.

De flesta snusare i rapporten säger att de inte skulle köpa från svarta marknaden. Samtidigt uppger 8 procent att de kan tänka sig att göra det i framtiden, medan 12 procent tycker att det är accepterat i den egna åldersgruppen. 

När illegala köp uppfattas som normala eller accepterade i omgivningen blir tröskeln lägre för att handla utanför den lagliga marknaden. I ett sådant läge kan låga priser och enkel tillgång bli starka drivkrafter, särskilt för priskänsliga konsumenter.

Den svarta marknaden verkar ha starkare fäste utanför storstäderna. I mindre län uppger 52 procent av snusarna att de har stött på snuslangare, jämfört med 44 procent i Stockholm, Västra Götaland och Skåne.

Det pekar på en handel som i högre grad går via personliga kontakter i mindre orter.

Många snusare ser risker med produkter från svarta marknaden. I Snusrapporten 2026 uppger 58 procent att de oroar sig för hälsoriskerna med nikotinportioner som säljs utanför lagliga kanaler.

Det som oroar snusarna mest är oklar eller felaktig nikotinstyrka, innehåll som inte har kontrollerats och avsaknad av kvalitetskontroll och konsumentskydd.

Det handlar ytterst om samma sak: att konsumenten inte vet vad produkten faktiskt innehåller eller hur den har hanterats innan den säljs vidare.

Det som framför allt skiljer den lagliga marknaden från den svarta är insynen. Via reglerade återförsäljare går det att kontrollera innehåll, spåra produkter och säkerställa att de uppfyller gällande krav.

Snusbolaget testar exempelvis alla produkter tillsammans med det oberoende laboratoriet Eurofins. Sedan 2020 har över 900 analyser genomförts, bland annat av nikotinhalt och tungmetaller. Resultaten publiceras öppet via NicoLeaks.

Ju mer handeln flyttar från butik till privata kanaler, desto viktigare blir frågor om innehåll, kontroll och spårbarhet.

Fler analyser och siffror finns i Snusrapporten.