Snusets historia – del 4: 1900–1949

Krig och folkpension leder till tobaksmonopol

När första världskriget bryter ut 1914 befinner sig Sverige i en ekonomisk och militär kris. Militären är i stort behov av upprustning och dessutom man pengar till den första pensionsreformen. Staten var helt enkelt i behov av en kassako. Lösningen blev att återigen skapa ett tobaksmonopol, efter ett uppehåll på 250 år. 

1915 skapas Svenska Tobaksmonopolet som får till uppgift att lösa in 65 olika företag och 103 olika snusmärken. Det blev slutet på en era för många framgångsrika snusfabrikörer, även om de inte på något vis gick lottlösa ur affären. Robert Ljunglöf, son till Knut Ljunglöf, och vän till Ivar Kreuger, använder en del av sin nya förmögenhet till att grunda försäkringsbolaget Thule, som senare byter namn till Skandia.

Fiedler & Ljudgren i Göteborg valde en annan väg och flyttade raskt hela verksamheten till Danmark innan svenska staten hann besluta om inlösen. Idag finns företaget åter igen i Sverige, med kontor och fabrik i Malmö.

Tobaksbrist och rekordmånga snusare

Under första världskriget blir det svårt att importera tobak i tillräcklig mängd och till sist måste man införa ransonering. När kriget väl tar slut 1919 är efterfrågan på alla slags tobaksprodukter skyhög. Det året säljs 7,000 ton snus, vilket motsvarar 1,2 kg per invånare! Som jämförelse kan nämnas att det idag finns ungefär 1,2 miljoner snusare i Sverige som i snitt snusar ca 3 dosor i veckan.

AB Svenska Tobaksmonopolet – en föregångare inom personalpolitik

Tobaksmonopolet var från start starkt influerat av progressiva brittiska industrier som satsade på personalvård, pensions- och sjukförsäkringar och vidareutbildning av personalen. Kurser anordnades på olika kursgårdar, vilo- och konvalescenthem grundades som också användes som semesterhem för personalen. Under de första fem åren var som mest 5,000 personer anställda i bolaget. Många av dessa var kvinnor och därför startade man daghem och för de större barnen erbjöds fritidshem och läxhjälp. 

400 sorters snus blir 17

När det gäller själva snuset sker inga egentliga förändringar av produkten. Den största förändringen är att man standardiserar förpackningen så att alla sorter säljs i liknande, ovala dosor av papp. Sedan genomför man en närmast brutal rensning bland alla olika märken och sorter. 1915 fanns över 400 snusartiklar i prislistan, två år senare bara 17! Någon produktutveckling är det inte tal om. Bara storsäljarna får vara kvar. 

Man kan tycka vad man vill om Tobaksmonopolets taktik. Å ena sidan leder bristen på valfrihet och nya sorter till att snusbranschen stagnerar, men det har också gjort att några av våra mest populära sorter bevarats ända till idag.

Hollywood gör cigaretten populär

Från och med 1920-talet minskar snuset i popularitet. Istället slår cigaretten igenom på allvar. Både manliga och kvinnliga filmstjärnor från Hollywood röker, ofta och gärna, både i filmer och vid intervjuer. Clark Gable, Humphrey Bogart, Joan Crawford och Betty Gable är några av alla cigarettrökande stjärnor som gör cigaretten trendig. I efterhand har det framkommit att Hollywoodstjärnorna fick bra betalt av tobaksindustrin för sitt ständiga rökande - och uppenbarligen var det väl investerade pengar. På den tiden visste man heller inte något om sambandet mellan rökning och lungcancer eller andra sjukdomar. 

Cigaretten fortsätter därför att vinna mark både under mellankrigstiden och under andra världskriget, trots ransonering och ett särskilt krigssortiment av skiftande kvalitet. Cigaretten är ändå en symbol för frihet, jämställdhet och modernitet. Snuset lever däremot en alltmer tynande tillvaro. 

Känns det deppigt? Tappa inte hoppet, för i nästa del av Snusets historia får snuset sin upprättelse..