Snus och hälsa – Del 2

Krav på tillverkningen

I över ett halvt sekel har det varit tydligt att rökning är förknippat med ökad förekomst av cancer. Eftersom cigaretter innehåller tobak, var det under lång tid också många som utgick från att andra tobaksprodukter hade samma negativa effekt. Men det finns två faktorer som ökar risken:

1. Förbränningen. All förbränning innebär att skadliga ämnen bildas. Det spelar ingen roll om det är en mysig brasa, en kolgrill som tänds eller en cigarett som glöder. Ju mer rök som dras ner i lungorna, desto större exponering. Konstigare än så är det egentligen inte.
2. Ämnen som bildas under tillverkningsprocessen. Tobak som torkats över rök eller som inte behandlats på rätt sätt kan innehålla höga mängder av potentiellt skadliga ämnen. De mest typiska är TSNA (Tobaksspecifika nitrosaminer) och bens(a)pyrener som är aromatiska kolväten.

I och med att svenskt snus tillverkas enligt livsmedelslagen finns det sedan lång tid krav på att tillverkningen ska ske enligt de hygienföreskrifter som gäller för tillverkning av livsmedel. För snus har det också funnits gränsvärden för tungmetaller. Tobaken är en planta och som alla plantor tas en del främmande ämnen upp. Det spelar ingen roll om det är ris, tomater, potatis eller broccoli. I de allra flesta fall är mängden skadliga ämnen så liten att det inte kan sägas ha någon effekt på hälsan. Ensidig kost kan innebära ökad risk, men i så fall oftare beroende på brist på näringsämnen snarare än att du skulle få i dig för mycket tungmetaller.

När det gäller TSNA och bens(a)pyrener så har det varit känt sedan länge att höga halter kan utgöra en risk även i snus. Livsmedelsverket har därför beslutat om nya föreskrifter för just dessa ämnen i svenskt snus. I praktiken innebär det att de nivåer som varit branschstandard för alla seriösa tillverkare nu blir gränsvärden enligt lag. De nivåerna följer världshälsoorganisationens (WHO) riktlinjer.

"2000 kemiska substanser"

Ibland stöter man på påståenden som att ”snus innehåller mer än 2000 kemiska substanser”, ja i utredningsdirektivet från dåvarande regeringen till tobaksutredare Göran Lundahl angavs som ett av skälen till att regleringen av snus behövde ses över var att man påvisat förekomsten ”alfa-strålaren polonium 210” i snus. Det låter ju helt hemskt!

I verkligheten är det alls inte lika farligt. Atomer av olika grundämnen finns nu på vår planet, och även de allra mest sällsynta kan alltså hittas i växter och växtprodukter. Ingen som talar om att snus innehåller olika ämnen eller flera substanser har någonsin försökt förklara att mängden av de oönskade substanserna förekommer i sådan liten mängd att det krävs avancerad laboratorieutrustning för att kunna hitta dem. Det är alltså helt naturligt förekommande mängder, och inget som är farligare än att bo i ett hus, vistas i naturen eller att äta mat.

Många livsmedel innehåller låga halter av potent cancerframkallande substanser, typ aflatoxiner. Men när halterna ligger under etablerade gränsvärden, klassificeras inte livsmedlet som cancerframkallande. Samma sak bör gälla för de låga nivåerna av nitrosaminer i svenskt snus.

Snus orsakar inte cancer

När det sedan gäller påståendet att snus skulle orsaka cancer, så vet vi numera att det inte är så. Redan 2002 fick varningstexterna på snusdosor ändras, eftersom den gamla formuleringen inte var sann. Trots det har ryktet om att det skulle finnas en koppling mellan snus och cancer lyckats leva vidare. Ja, till och med i skrivande stund anger Folkhälsomyndigheten på sin hemsida att det finns ”ett vetenskapligt stöd för ett samband mellan snusbruk och cancer i bukspottskörteln”.

Men vetenskap och forskning kan inte fungera på ett sådant sätt att resultatet från EN studie används som bevis för något, samtidigt som alla andra studier som pekar på motsatsen ignoreras. Och det är just vad som skett i det här fallet. Redan tidigare har det funnits starka misstankar om att det inte skulle finnas någon koppling, helt enkelt för att fler studier gjorts som visar detta. Och i våras kom alltså den största och mest genomarbetade forskningsstudien någonsin, utförd av Karolinska Institutet. Närmare en halv miljon snusare har följts under en längre tid, och det finns alltså ingen skillnad mellan snusare och icke-snusare.

Eftersom det finns produkter i andra länder som har betydligt högre nivåer av de potentiellt skadliga ämnena, kan den som läser internationell forskningslitteratur ha svårt att inse skillnaden på svenskt snus och andra rökfria tobaksprodukter. Så fort studien görs på svenskt snus, så blir resultaten tydliga: Svenskt snus orsakar inte cancer.

Så även om cancer är en hemsk sjukdom blir det fel att försöka skylla den på en produkt som inte har med saken att göra.

Läs artikeln "Snus bör inte klassas som cancerrisk" här 

Läs Folkhälsomyndighetens "Snusbruk och hälsorisker" här