Bloomberg uppmärksammar Sveriges låga andel rökare
Under fredagen uppmärksammade nyhetsbyrån Bloomberg Sveriges låga andel rökare, och de bakomliggande orsakerna till detta. Här kommenterar Snusjournalen nyhetsinslaget.
Sverige har 135 rökningsrelaterade dödsfall per 100 000 män jämfört med EU med 296 rökningsrelaterade dödsfall per 100 000 män. Skulle svensk tobaks och nikotinlagstiftning ha använts inom EU skulle denna skillnad vara utraderad. Det måste både vi och Cancerfondens generalsekreterare Ulrika Årehed Kågström hålla med om. Bedömningen av de positiva effekterna av snus på folkhälsan är i bästa fall en rimlig första uppskattning. Men effekterna, enbart på den nuvarande manliga rökande populationen, är betydande. Resultaten bör därför fungera som en indikator på den potentiella effekten av de nya nikotinprodukterna för att mildra de negativa hälsoeffekterna av rökning.
Alternativa nikotinprodukter
Snus är en nischad nikotinprodukt. De nya nikotinprodukterna skiljer sig på många sätt och kan locka rökare från fler demografiska grupper. Ett större utbud av produkter, utöver snus, kan över tid leda till en större andel människor som slutar röka och inte börjar röka alls, särskilt bland kvinnor. Att överföra effekterna av snus på folkhälsan till de nya nikotinprodukterna kan därför vara en underskattning.
Förbudet mot snusförsäljning inom EU och EU:s historiskt sett mer avslappnade användning av tobaksskatter för cigaretter har troligen bidragit till högre rökningssiffror inom EU jämfört med Sverige. Det är möjligt att uppskatta effekten av Sveriges högre priser på cigarettkonsumtion och användning. Följaktligen är det också möjligt att separera effekterna av de högre priserna på svenska folkhälsoåtgärder som rökningsrelaterad dödlighet och cancerincidens.
Andra tobakskontrollsåtgärder
Läser man ”Tobacco Control Policy Index” så finns det högst begränsat bevis för att Sverige har varit en tidig anhängare och en strängare användare av både administrativa och informationsbaserade tobakskontrollåtgärder, förutom tillåtelsen av snusförsäljning. Men effektiviteten av sådana åtgärder för att minska rökning är låg. Även om det finns några betydande skillnader i politiken är det därför svårt att skilja ut individuella effekter av olika instrument på rökbeteende.
Eventuella effekter på grund av skillnader i användningen av lagar och regler mellan Sverige och EU, som till exempel Sveriges tidiga antagande av hälsovarningar, blandas därför med möjligheten till snusförsäljning i Sverige. Minskningarna i antalet dödsfall och nya cancerfall är därför en effekt av den totala svenska tobakspolitiken, med undantag för prisåtgärden. Siffrorna kan således till viss del överskatta snusens roll som ett politiskt verktyg för att minska rökningen. Men inte på något sätt som Cancerfondens generalsekreterare Ulrika Årehed Kågström säger till den internationella nyhetsbyrån Bloomberg att ”det är en lögn att det beror på snuset”.
Vi måste vara ärliga även om vi råkar vara generalsekreterare för Cancerfonden och på ett eller annat sätt får betalt av Bloomberg för att säga det vi säger.
